Formell och Informell Makt

Informell makt:
Om man är en grupp individer har alla sin egen roll. Den i gruppen som tagit ledarrollen utan att ha fått den sig tilldelad av de andra, har informell makt. Ett exempel är eleverna i en skola. Rektorn och lärarna har formell makt över eleverna, men om eleverna tillsammans går ihop för att kräva förändring av något slag, ger de sig själva informell makt. De får makten att förändra något på skolan eftersom det är dem skolan består av. Informella lagar är samma sak som normer och oskrivna regler. En formell lag är att man ska stå på höger sida och gå på vänster sida i en rulltrappa. En annan är att man äter med gaffeln i vänster hand och kniven i höger. Det finns ingen formell regel som bestämmer detta, men man gör det av ren intuition.

Formell makt:
Formell makt har en individ som fått den sig tilldelad. Exempel är politiker, chefer, lärare, lagkaptener i sport, domare, staten osv. Alltså dem som fått den sig tilldelad av de andra och som följer formella regler. Skillnaden mellan formell och informell makt är att formell makt har man fått genom exempelvis röstning, val eller formella regler. Dem som har formell makt måste följa formella lagar och regler. Informell makt ägs exempelvis av en ledare i en grupp. Personen har altså själv tagit makten men det är ingenting som säger att personen måste ha den. En klassrådsrepresentant har formell makt eftersom han eller hon blivit framröstad. Detsamma gäller med politiker. De har blivit framröstade av folket för att fatta beslut och bär makten på lagligt vis. Det finns även formella regler och lagar. Dessa har grund till varför de finns och vi måste följa dem för att inte bli straffade.

Diskriminering:
En diskriminerande handling är exempelvis när en chef väljer att anställa en person före en annan, bara på grund av dennes kön, etnisk tillhörighet, religion, ålder osv. Om en person får lägre lön bara på grund av sin ålder är det diskriminering. Om en man och en kvinna söker ett jobb och mannen får det, bara på grund av sitt kön, har kvinnan blivit diskriminerad. I båda dessa fall ska man vända sig till diskrimineringsombudsmannen om man känner sig diskriminerad.

Om man blivit diskriminerad på jobbet, i skolan, på högskolan, i affären eller när man köper eller hyr en bostad är det diskrimineringsombudsmannen man ska vända sig till för att få upprättelse. Även i samband med föräldraledightet. Detta gäller endast i samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. En informell lag är att män inte bär kjol i Sverige. Om du går med en kjol genom stan får du räkna med att få folks blickar vända mot dig. Du har däremot inte gjort något formellt fel. Om dem som ser dig med kjol börjar ropa kränkande saker bara för att du bär kjol har du blivit diskriminerad och ska vända dig till polisen. Har man blivit diskriminerad på gatan är det polisen man ska vända sig till. Utfrysning är ett bra exempel på informell diskriminering. Om man blir utfryst på sitt jobb av sina arbetskamrater är det informell mobbning.

Även om dina arbetskamrater verkligen menar dig illa, blir det svårt som utsatt att göra något åt saken eftersom det inte finns någon formell lag som säger att alla måste prata med varandra. Det man kan göra är att tala med sin chef, anmäla till facket, eller konfrontera mobbarna om man vågar. Känner man sig kränkt på offentlig plats är det alltid polisen man ska vända sig till. Det kan gälla hets mot folkgrupp, könsdiskriminering, sexuell läggning, hatbrott osv.

Vart ska man vända sig om diskrimineringombudsmannen inte kan göra något? Här är några exempel:

Yttrande eller tryckfrihetsbrott - www.jk.se
Mobbning - www.skolinspektionen.se/beo
Förolämpad ev privatperson - www.polisen.se
Våld mot kvinnor/våld i nära relationer - www.roks.se, www.kvinnojour.com
www.rfsl.se/brottsoffer
Hets mot folkgrupp - www.polisen.se
Hatbrott - www.rfsl.se/brottsoffer