Individuell reflektion. Dagbok

Första dagen på caseavslutet fick vi reda på att vi skulle dra till stan med gruppen och fotografera. Fotona skulle passa in på vissa ord. Dagen därpå åkte vi iväg med casegruppen och fotograferade. Orden vi valde var riksdagen, sekularisering, mänskliga rättigheter, medborgarskap och statsnationalism. Först åkte vi och fotograferade riksdagshuset till ordet riksdagen. Sedan gick vi till en kyrka och fotograferade en skylt där det stod att det var stängt. Ordet var sekularisering. Till mänskliga rättigheter fotograferade vi en luffare. Statshuset blev symbolen för statsnationalism.

Språksociologi

Inledning:
Att studera och undersöka skillnaden mellan mannligt respektive kvinnligt språk kallas Språksociologi. Många hävdar att kvinnor och män pratar om olika saker, andra hävdar att deras ordval skiljer sig mycket åt. Detta är Språksociologi.

Frågeställning:
Är det någon skillnad på vad män och kvinnor pratar om? I så fall, vad beror detta på?

Metod:
Först och främst har jag skrivit vad jag själv tror och tycker. För övrigt har jag frågat min bror och en tjej kompis som heter Hanna om vad de tror.

Resultat:
Jag tror att tjejer har lättare för att prata om personliga saker och känslor. De är mer öppna när de pratar med varandra och har därför också lättare för att hjälpas åt. Män däremot är mer rakt på och vill helst prata om ”tuffare” saker. Jag menar ungefär sport, teknik eller dataspel. Jag säger inte att det bara är männen som pratar om detta, utan att jag tror det är vanligare att männen pratar om dessa ämnen. Förr var det alltid männen som jobbade, idrottade och krigade vilket kan vara en stor orsak till varför de oftare pratar om vardagliga saker. Kvinnorna har alltid varit hemma och försörjt familjen. Det är kvinnorna som hållit samman familjen och sett till att männen kan bege sig ut för att arbeta.

Källförteckning:
Jag själv
Oscar (min bror)
Hanna (tjej kompis)

Svenskhet, förut, idag och i framtiden

De första dagarna av SVEA:Caset hade jag en stats-nationalistisk syn på svenskar och svenskhet. Jag tyckte att man var svensk bara man hade ett medborgarskap. Detta påstående håller jag fortfarande fast vid. Dock har jag utvecklat min syn lite. Nu, cirka 5 veckor senare ser jag mer på en svensk som ett sätt att vara. Allt med oss svenskar hänger på något sätt ihop. Vi bär på någon slags neutralitet. Vi är lagom helt enkelt. Ordet lagom finns bara i det svenska språket vilket jag inte alls tycker är konstigt. Det återspeglar oss, vi är lagom.

Jag tror att detta kommit till genom att vi har det så bra här. Vi kan oftast lita på staten och samhället. I andra länder ser man utbildning, jobb och försörjning som det enda viktiga. Det krävs för att överleva. Vi svenskar ser det som något vi måste göra för att ha råd och tid till att roa oss och komma bort från den ”tråkiga” vardagen. Vi gör allt vi kan för att krydda till tillvaron. Jag tror att den säkerheten vi känner ligger till grund för många saker. Det är därför vi är så främlingsfientliga. Vi vill inte att någon främmande religion eller något främmande folk ska störa vår välfärd. Därför är vi också konflikträdda och osäkra. Om man leker med tanken lite: Oj, vad händer nu?, vad kommer att hända? Tänk om vår trygghet rubbas. Tänk om man helt plötsligt måste börja kämpa. Varför ska något som fungerar, behöva förändras?

Vi vill kunna lita på våra lagar och regler. Till och med våra normer vill vi kunna lita på för att känna säkerhet. Vi ställer oss i kö för att vi vet att det fungerar och då slipper stöta oss med folk. Som en invandrare från Frankrike nämnde i serien Världens Modernaste Land: ordspråket ”tyst och fin” är för svenskar något positivt. Om vi kniper käft slipper vi störa den ordning som vi strävar efter. I Frankrike däremot är detta absurt. Är man tyst och fin är det något fel. De vill att man ska våga yttra sig och ta plats.

Så här gick det till: För cirka 150 år sedan var Sverige ett jordbrukssamhälle. Alla byar var som egna lokala länder. Bodde man i en by i Sverige tillhörde man byn, inte Sverige. (så kände man). I byarna fanns endast vad som krävdes för att försörja just den byn. Samtidigt hade Industrialiseringen börjat ta fart i Storbritanien. Ångmaskinen var uppfunnen och man kunde börja massproducera. För att transportera kolet för att driva ångmaskinerna, från gruvorna till fabrikerna krävdes järnvägar. Nya yrken skapades och folket började flytta in till städerna för att jobba. Ett samhälle började skapas. Detta skedde också så småningom i Sverige. Industrialiseringen tog fart. Istället för en massa små byar som lokalproducerade varor till människorna i byarna, började också här folket flytta in till städerna för att få arbete på något av de massproducerande företagen. Fler yrken kom till och pengarna började rulla runt.

Detta spann vidare och ett samhälle skapades. Vi byggde också järnvägar för att transportera järnmalmen från gruvorna till fabrikerna. Nu behövdes nya lagar och regler. Begränsningar krävdes för att få samhället att fungera och för att det skulle vara rättvist. Vi började stötta varandra och bygga upp samhället vi skapat. En stat bildades.

Mitt sätt att se på svenskar har både fördelar och nackdelar. Det finns mycket positivt med Sverige och våra lagar. Däremot medför det också en del begränsningar. Jag tror det är viktigt för oss att tänka lite annorlunda och testa på nya saker. Vi måste också våga ta risker om vårt land ska utvecklas. Om man inte riskerar något vinner man inget. Ett positivt steg i rätt riktning är att vi börjat prova på främmande maträtter. Vi kan inte stänga ute allt främmande. Ett stort dilemma vi står inför är klimathotet. Detta hot kommer medföra att områdena kring ekvatorn kommer bli omöjliga att bo vid. Människorna där blir tvungna att flytta till kallare breddgrader. Detta måste vi vara öppna för.

Det är till stor del vi i västvärlden som står för den största andelen koldioxidutsläpp. Sedan måste vi också förstå att det är allas skyldighet att hjälpa varandra i kris. Vi kan inte gömma oss. Vem vet, kanske behöver vi någon dag deras hjälp. Om vi stänger ute och förbjuder allt främmande kommer vi att fastna. Det medför också större risk för konflikter eftersom folken i de värst drabbade länderna måste ha nånstans att ta vägen.

Det är skillnad på svenskt beteende och att vara svensk medborgare. Svenskt beteende är tillbakadraget och försiktigt. När jag såg på avsnitten av Världens Modernaste Land kom jag att tänka på att jag är väldigt, väldigt svensk. Rent utseendemässigt har jag ett väldigt traditionellt svenskt utseende. Jag är blond, lång och har blåa ögon. Till sättet är jag också typiskt svensk. Jag tycker själv att jag är lite blyg, försiktig och konflikträdd. Dessutom kommer jag från en helsvensk familj och ett väldigt tryggt område. Kanske är det därför jag är så blyg av mig.

Som jag nämnde tidigare skiljer jag på hur en svensk är, och svenskt medborgarskap. Enligt mig kan man ha svenskt medborgarskap utan att vara svensk. Jag är inte rasist eller nazist men jag ser på en svensk som en människa med svenska rötter. Alltså är en svensk för mig en ursvensk. Fördelen med mitt synsätt är att vi ”ursvenskar” känner en viss samhörighet. Vi känner en trygghet som jag nämnde tidigare. Nackdelen är att vi blir främlingsfientliga vilket medför att de ”ickesvenska” inte känner sig som en del av folket. Men detta blir lite fel. Man kan känna sig som en del av folket utan att vara svensk i mina ögon. Alla behöver inte känna och tänka som jag gör.

Generalisering av David Mårtenssons blogg:
David hade själv upptäckt genom att läsa andras bloggar, att många ser svenskheten som något negativt. Han tyckte det var fel och att det faktiskt finns många positiva sidor med svenskhet. Jag håller med. Allt är på gott och ont. Det finns många fördelar med hur Sverige fungerar och hur vi är. Dessutom måste vi vara stolta över oss själva. Visst finns det saker vi kan bli bättre på men det finns också saker vi är bra på.

Generalisering av Julius Noblings blogg:
Julius skrev i sin text att han tycker att alla svenskar har en skyldighet att rösta. Jag håller med. Om man väljer att inte rösta vid ett val, har man förbrukat sin rätt att påverka. Om man inte röstar kan man inte heller komma efteråt och klaga på samhället. Finns det inget parti man vill rösta på, borde man iallafall kunna rösta blankt.

Generalisering av Linnea Blomqvists blogg:
Linnea hävdar att det inte finns någon svenskhet. Hon svriver att alla är olika och har en egen svenskhet. Jag håller delvis med. Visst är alla olika och visst är inte alla svenskar konflikträdda. Det har hon rätt i. Vad hon inte förstått är att generaliseringen av oss svenskar gäller oss tillsammans med varandra. Det har ingenting med personlighet att göra. Svenskheten innebär hur vi är och uppför oss med varandra. Hur landet styrs och fungerar. Jag tycker att serien Världens Modernaste Land var jätteintressant och håller med om nästan allt som sägs. Så, för att knyta ihop säcken säger jag att Linnea har rätt i att alla är olika, däremot är generaliseringen av oss svenskar väldigt sann. Ett exempel: När två bilar i Italien krockar med varandra hoppar förarna ut ur bilarna och börjar skälla på varandra. I Sverige kliver de ut, skriver ner varandras regristreringsskyltar och låter försäkringsbolagen sköta resten.

Så här ser mitt Sverige ut år 2100:
Sverige kommer vara ett religionsfritt land. Vi kommer vara mer öppna för främmande religioner. Det har vi blivit tvungna till genom att klimatförändringen inneburit att folket kring ekvatorn och i U-Länderna blivit tvungna att röra sig mot kallare breddgrader. År 2100 har Sverige utvecklats och blivit ett öppnare och friare land. Blandningen av folk är större och demokratin har utvecklats vidare. Ordet nationalism är idag ett positivt ord och återspeglar synen på ett fritt Sverige.

För att framtidens elever ska vara stolta över sina förfäder måste vi ha varit öppna för invandring. Vi måste ha visat att vi varit öppna och vågat hjälpa andra. Kanske behöver vi en dag deras hjälp.

bryta en norm

Sådana blev reaktionerna när vi sjöng på buss 411 mot ektorp. Som väntat var det ingen som vågade säga ifrån. Inte ens busschauffören. Vi sjöng högt och tydligt. De enda reaktionerna vi fick var att någon satt sina ipod hörlurar i öronen. Någon annan började läsa tidningen för att byta fokus. Om jag själv var en av de andra på bussen hade jag blivit lite smårädd och fundersam. Jag hade inte sagt till.

Sjung på bussen och tacka för skjutsen

Vi ska sjunga på bussen och tacka för skjutsen. Vår låt blir Sweet Home Alabama av Lynyrd Skynard. Jag tror att chauffören kommer bli störd och säga ifrån. Däremot tror jag ingen av de andra passagerarna kommer våga. Vi ska sjunga i lagom volym utan att störa. Jag tror det kommer gå bra.

Från Förslag till Lag

Förslag om skoluniform i grundskolan: Orsaken till att jag valt just denna fråga är eftersom det i Storbritanien gett goda resultat att ha skoluniform. De har inte alls samma problematik där som vi har här i Skandinavien. Märkeshysterin bland dagens unga har gått över styr. Reaktionen från barn, föräldrar, och lärare växer sig starkare samtidigt som tidningarna tar upp frågan. Märkeskläderna säljer allt bättre till dagens ivra ungdomar medan konkurrensen bland de unga växer sig starkare. Hysterin kryper allt längre ner i åldrarna för varje dag. Föräldrarna känner sig tvingade till att betala för de dyra kläderna i rädsla för att deras barn inte ska bli accepterade i skolan. Resultatet av detta har blivit att kläderna blir allt dyrare. Nu kräver folket skoluniform för att få bukt på detta problem.

Lagförslaget skickas till Socialdemokraterna i riksdagen.

I riksdagens kammare presenterades förslaget av Socialdemokraternas riksdagsledarmot Maria Andersson. Ärendet fick namnet: Skoluniform i grundskolan. Resten av riksdagsledarmöterna reagerade positivt eftersom frågan redan varit aktuell under en längre tid i media. Reaktionerna från folket har redan varit stora. I utskottet blev reaktionerna blandade. I oppositionen var samtliga positiva. Särskilt Vänsterpartiet och flertalet Socialdemokrater. De ser detta som en bra möjlighet att få unga att bättre förstå pengarnas värde. Vare sig Moderaterna, Folkpartiet eller Centern var positiva till lagförslaget. De hävdar att det inskränker på den fria individens frihet att själv forma sin personlighet.

Debatten gick stundtals hätskt till mellan oppositionens och den borgerliga alliansens partier. Så småningom efter en lång tid av diskussioner lades lagförslaget ned. Majoriteten hävdade att förslaget skulle vara ogenomförbart eftersom man förstod att förändringen inte skulle accepteras av ungdomarna. Trots att de flesta var ense om att det var ett bra förslag med skoluniform, förstod de alla att det aldrig skulle fungera i praktiken. Däremot diskuterades vidare om ifall man skulle ge ungdomarna själva möjlighet att tycka till och kanske få det genomfört därefter.

Dagen efter röstningen var stämningen som vilken annan dag som helst på jobbet. Eftersom viljan hos landets föräldrar att införa skoluniform i grundskolan varit så stor hade förslaget gått från idé till utredning. Partierna försvarade också sina idéer och argumenterade för vad de ansåg i frågan. Samtidigt visste de flesta att idén var svår att genomföra så därför var reaktionerna på röstresultatet föga förvånande. Alla var på något sätt ense om att röstresultatet var det enda rätta eftersom förslaget flera gånger blommat upp i media för att sedan blåsa bort med vinden.

Följande vecka efter att beslutet fattades i riksdagen var folkets reaktioner blandade. Föräldrar runt om i landet var särskilt upprörda eftersom resultatet av omröstningen innebar tunnare plånböcker för dem. Detta syntes genast i tidningarna där upprörda föräldrar skrev och kommenterade beslutet. Ungdomarna i landet blev gäremot nöjda eftersom de verkligen inte ville ha skoluniform i skolan. De är vana med "vanliga" kläder och vill fortsätta att känna den friheten. Snart tystades frågan som så många gånger förut. Det blev inga skoluniformer nu heller.

Formell och Informell Makt

Informell makt:
Om man är en grupp individer har alla sin egen roll. Den i gruppen som tagit ledarrollen utan att ha fått den sig tilldelad av de andra, har informell makt. Ett exempel är eleverna i en skola. Rektorn och lärarna har formell makt över eleverna, men om eleverna tillsammans går ihop för att kräva förändring av något slag, ger de sig själva informell makt. De får makten att förändra något på skolan eftersom det är dem skolan består av. Informella lagar är samma sak som normer och oskrivna regler. En formell lag är att man ska stå på höger sida och gå på vänster sida i en rulltrappa. En annan är att man äter med gaffeln i vänster hand och kniven i höger. Det finns ingen formell regel som bestämmer detta, men man gör det av ren intuition.

Formell makt:
Formell makt har en individ som fått den sig tilldelad. Exempel är politiker, chefer, lärare, lagkaptener i sport, domare, staten osv. Alltså dem som fått den sig tilldelad av de andra och som följer formella regler. Skillnaden mellan formell och informell makt är att formell makt har man fått genom exempelvis röstning, val eller formella regler. Dem som har formell makt måste följa formella lagar och regler. Informell makt ägs exempelvis av en ledare i en grupp. Personen har altså själv tagit makten men det är ingenting som säger att personen måste ha den. En klassrådsrepresentant har formell makt eftersom han eller hon blivit framröstad. Detsamma gäller med politiker. De har blivit framröstade av folket för att fatta beslut och bär makten på lagligt vis. Det finns även formella regler och lagar. Dessa har grund till varför de finns och vi måste följa dem för att inte bli straffade.

Diskriminering:
En diskriminerande handling är exempelvis när en chef väljer att anställa en person före en annan, bara på grund av dennes kön, etnisk tillhörighet, religion, ålder osv. Om en person får lägre lön bara på grund av sin ålder är det diskriminering. Om en man och en kvinna söker ett jobb och mannen får det, bara på grund av sitt kön, har kvinnan blivit diskriminerad. I båda dessa fall ska man vända sig till diskrimineringsombudsmannen om man känner sig diskriminerad.

Om man blivit diskriminerad på jobbet, i skolan, på högskolan, i affären eller när man köper eller hyr en bostad är det diskrimineringsombudsmannen man ska vända sig till för att få upprättelse. Även i samband med föräldraledightet. Detta gäller endast i samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. En informell lag är att män inte bär kjol i Sverige. Om du går med en kjol genom stan får du räkna med att få folks blickar vända mot dig. Du har däremot inte gjort något formellt fel. Om dem som ser dig med kjol börjar ropa kränkande saker bara för att du bär kjol har du blivit diskriminerad och ska vända dig till polisen. Har man blivit diskriminerad på gatan är det polisen man ska vända sig till. Utfrysning är ett bra exempel på informell diskriminering. Om man blir utfryst på sitt jobb av sina arbetskamrater är det informell mobbning.

Även om dina arbetskamrater verkligen menar dig illa, blir det svårt som utsatt att göra något åt saken eftersom det inte finns någon formell lag som säger att alla måste prata med varandra. Det man kan göra är att tala med sin chef, anmäla till facket, eller konfrontera mobbarna om man vågar. Känner man sig kränkt på offentlig plats är det alltid polisen man ska vända sig till. Det kan gälla hets mot folkgrupp, könsdiskriminering, sexuell läggning, hatbrott osv.

Vart ska man vända sig om diskrimineringombudsmannen inte kan göra något? Här är några exempel:

Yttrande eller tryckfrihetsbrott - www.jk.se
Mobbning - www.skolinspektionen.se/beo
Förolämpad ev privatperson - www.polisen.se
Våld mot kvinnor/våld i nära relationer - www.roks.se, www.kvinnojour.com
www.rfsl.se/brottsoffer
Hets mot folkgrupp - www.polisen.se
Hatbrott - www.rfsl.se/brottsoffer

Jag har valt att sprida kärlek till mina föräldrar. De förtjänar det på grund av att de alltid stöttar mig i både medgång och motgång. Mamma och pappa heter Ingela och Roger. Under lunchen i söndags sa jag att jag älskar dem. Som respons sa de ”naaa” och frågade om det var en skoluppgift, sedan blev min bror sur för att jag inte sa något till honom. (han skojade)

Anton Haeffner//Gandalf
Mitt politiska Manifest
Yttrandefrihet
Man ska ha rätt till att tycka och tänka vad man vill i en demokrati, sedan är det upp till var och en att bestämma om man vill lyssna på vad andra har att säga. Alla kan inte tycka samma sak. Oavsett vilken åsikt man har, är det nästan alltid någon som tar illa upp. Jag tycker att man ska få tycka och tänka vad man vill i en demokrati. Om man däremot har väldigt extrema och diskriminerande åsikter får man räkna med att folk blir upprörda. Man måste kunna stå för konsekvenserna av sina åsikter och handlingar. Det är inte heller acceptabelt att kränka folk.
Ungdomsparti
Ett stort problem idag är att den vanliga människan inte är tillräckligt insatt i samhällets viktiga frågor. Vi orkar inte delta i de viktiga frågorna utan väljer hellre att roa oss. Ett exempel är att många idag tittar på nöjesprogram istället för på nyheterna. Vi svenskar är så nöjda med det vi har och känner att vi litar på samhället. Därför blir det alltmer sällsynt att vi kämpar för något. Min lösning är ett ungdomsparti som gör dagens ungdomar mer engagerade i politiken. Detta skulle underlätta på så sätt att de känner att de kan påverka. Genom att i tidig ålder öppna de ungas ögon för politik, gynnar det samhällets utveckling på lång sikt. Det är en bra början för att göra ungdomar mer engagerade. En sak Ungdomspartiet förespråkar är att ge bärbara datorer till alla elever från högstadiet och uppåt. Partiet syfte att få ungdomar att känna att de har möjlighet att påverka. Vi kräver också att rösträtten sänks till 16 år.
Social välfärd
Ett av problemen med social välfärd idag, är att du och jag betalar skatt till sjukvård för dem som vållat sig själv skada genom till exempel huliganism, missbruk mm. Min lösning på detta är att sätta gränser för vad den fria sjukvården betalar för. Om man är medveten om riskerna med att förstöra sin kropp, kan man låta bli och själv ta ansvar över sitt eget liv i tid.
Kollektivtrafik
Ett problem vårt samhälle står inför, både ekonomiskt och ur miljösynpunkt är att kollektivtrafiken kostar. Genom att låta skatten stå för kostnaderna, åker alla gratis och fler kommer att välja kollektivtrafiken framför bilen.
Religionsfrihet
Mitt samhälle är öppet för religionsfrihet. Man ska ha rätt till att följa den religion man tror på. Däremot ska inte religionerna styra samhället och dess lagar. De största religionerna såsom kristendom, islam, judendom osv uppkom och skrevs för så länge sedan att de inte är tillförlitliga att vara grunden för ett samhälle.

Motivering till tal

Är ishockeyspelare verkligen mer värda än riskgrupperna? Svar nej. Jag valde att prata om detta efter att jag hörde om det på sporten. Jag blev genast upprörd och kände att det var fel. Leksands klubbläkare gjorde fel som valde att vaccinera sitt lag föra riskgrupperna. Frågan är vilka som är viktigast för samhället? Först och främst säger jag riskgrupperna. Sedan politiker, läkare, poliser, brandmän osv. Frågan man måste ställa sig är vilka som ska prioriteras först. Jag säger inte att någon människa är mer värd än någon annan. Däremot måste man prioritera smart. Det finns inget enkelt svar. Ingen människa är mer värd än någon annan. Däremot kan vissa människor vara viktiga för en stor grupp folk. Politiker tillexempel. Vissa blev upprörda när de fick reda på att politikerna valde att vaccinera sig själv. Jag håller inte med. De är viktiga för oss. Det är svårt att säkert bestämma vilka som ska prioriteras först, det går helt enkelt inte att säga. Ett bra exempel är: Ska man vaccinera chefen för ett företag först, eller dem som arbetar för företaget? Är en lärare viktigare än eleverna? Det är en fråga utan svar. Vem bestämmer egentligen?

När man upptäcker ett virus är det viktigt med ett snabbt beslut. Antingen genom direkt demokrati eller indirekt. Ska folket rösta fram beslut om vaccinering, eller ska folket rösta fram en ledare som fattar beslutet?

Det finns helt enkelt inget svar på hur man ska prioritera. Man får undersöka vilket sätt som gynnar folket mest.

manus till case:tal

Varför får Leksands A-Lag vaccinet före dem som verkligen behöver det?
Är framgång i sport verkligen viktigare än människors liv? Hur prioriterar sjukvården egentligen? Är det verkligen rätt att Leksands A-Lag fick vaccin mot svininfluensan, före riskgrupperna? Det är moraliskt fel och bör helt enkelt inte skett. Visst är det viktigt att spelarna hålls friska så att de kan vinna matcher men det är inte värt priset att liv kan gå förlorade. Leksands klubbläkare bör avgå. En läkare har ett stort ansvar och bär människors hälsa i dsina händer.
Besluten en läkare fattar måste vara noga genomtänkta. Så var helt klart inte fallet här. Visst handlar det om pengar också. Om spelarna hålls friska och kan vinna matcher gynnar det föreningen ekonomiskt. Det är förståeligt men det är inte värt att riskera människors liv. Leksands klubbläkare hävdar att alla allsvenska fotbollslag också är vaccinerade. Det är absolut ingen ursäkt. Jag säger bara ett ord, Oprofessionellt!

Intervju av Pappa, 57 år.

Jag har intervjuat pappa om begreppet svenskhet. När blir man en svensk medborgare och hur är typiskt svenskt beteende? Pappa svarade att en riktig medelsvensson är tyst och avvaktande. Han förklarade att vi har svårt för att visa våra känslor för varandra. Speciellt för dem vi inte känner. Svenskar är vana vid att uppföra sig korrekt och följa oskrivna regler.

När jag frågade om hur man blir en svensk medborgare sa han att man måste ha ett svenskt medborgarskap. Pappa sa också att han tror att man måste bott i sverige några år för att anses vara en svensk medborgare, eller att man måste vara gift med en svensk. Hans åsikta är att alla som bor i sverige med medborgarskap är svenskar, oavsett ursprung eller hemland. Sedan tillade han att det finns mycket regler som bestämmer detta och att han inte medveten om dem alla.

Jag frågade sedan vad vi svenskar kan vara stolta över. Pappa svarade att vi kan vara stolta över att ha levt i fred under så lång tid. En annan sak vi kan vara stolta över är allemansrätten vilket han var snabb med att poängtera. Pappa är en riktig naturmänniska. Allemansrätten gör det möjligt för oss att vandra fritt ute i naturen. Sedan tillade han att det finns mycket vi kan vara stolta över. Bland annat att vi levet i en demokrati.

Min sista fråga handlade om vad som är svenskt. Pappas svar var: snaps, smörgåsbord, midnattssol, kalles kaviar, knäckebröd och Stockholms skärgård. Det finns såklart mer att nämna.

Analys: Utifrån pappas svarsresultat tolkar jag att hans syn på svenskar är statsnationalistisk. Han svarade att man är en svensk medborgare oavsett kultur eller etnisk bakgrund, bara man har ett medborgarskap. Alla som bor i sverige med ett medborgarskap är svenska medborgare enligt honom, oavsett etnisk bakgrund. På mina frågor om vad som är svenskt, hur vi beter oss och vad vi kan vara stolta över gav han flera exempel på maträtter och traditioner, han förklarade att vi är blyga och att vi kan vara stolta över vår demokrati, allemansrätt osv. Men det är en annan femma.

Hans syn på en svensk medborgare är statsnationalistisk. Att man följer våra regler och lagar är det viktigaste enligt honom.

Detta synsätt gör det lättare för invandrare att bo i sverige. Man behöver inte följa våra traditioner, man behöver inte ha svenskt ursprung, tala svenska eller följa vår kultur. Det som är negativt med detta är att kulturblandningen kan bli för stor. Om invandringen blir för stor kan kommunikationen bli försvårad eftersom det blir för mycket olika språk. Detta kan också leda till kulturkrockar. När invandringen blir för stor blir dett lätt att alla som tillhör sammma folkgrupp samlas inom samma områden. Klyftorna mellan fattiga och rika blir allt större om det fortsätter i samma mönster. Detta är ingen bra utveckling och kan leda till ökad brottslighet. Samtidigt är det själviskt om vi skulle förbjuda invandring så det är en balansgång.

svenska essä

Ung då och nu- en essä om att finna sin egen väg och identitet
jämför hur det var att vara ung när pappa var liten, med hur det är idag.
är det svårare idag att få en egen identitet?
Jag tror inte det är svårare idag att få en egen identitet om man jämför med när min pappa var ung. Däremot kan man idag skaffa sig flera identiteter eftersom datorer och internet blivit uppfunnet. Nu kan vi skapa egna profiler på olika sorters forum som Facebook, MSN, PA eller Myspace. Sedan har vi ju också ständigt tillgång till mobiltelefoner vilket gör att vi kan ringa eller sms:a nästan var vi än är. När jag intervjuade pappa för några dagar sedan, sa han att man helt enkelt strövade omkring och samlades på vissa platser.
De hade varken mobiltelefoner eller datorer då men han sa också att det gick bra ändå. Detta beror på att de inte hade något att jämföra med. Det som fanns då var det man var nöjd med och anpassade sig till. Pappa sa också att han aldrig hade kunnat föreställa sig då att internet och annan teknik skulle bli så betydelsefull och avancerad.
Den största skillnaden idag som gör det lättare att skaffa sig en egen identitet är att avstånden är större. Det går snabbt att ta sig mellan platser med buss, tåg, bil eller flygplan. Detsamma gäller på internet. Idag är det möjligt att sitta och snacka eller chatta direkt med en person som sitter på andra sidan jordklotet. När jag berättade för pappa vad den här skoluppgiften handlar om, var han snabb med att poängtera att han då aldrig trodde att han senare skulle jobba med hemsidor och annat inom IT. Det var helt otänkbart för honom när han var ung.
När det gäller musik är den mycket lättare att få tag på idag. Vi har många radiokanaler och musik spelas även på TV. MTV och ZTV är till exempel rena musikkanaler. Utöver detta är det lättare idag för musikband att bli framgångsrika och vi som lyssnar på musik kan snabbt och lätt ladda ner. Lagligt eller olagligt. När pappa var liten fick man höra nyheter via radio och dagstidningar. Den enda radiostationen var Sveriges Radio.
Idag har vi många fler radiokanaler och nyheter visas även på tv. Det är nästan alltid någon kanal som visar nyheter idag eftersom det finns så många kanaler. Nyhetsflödet är enormt. Pappa fick sin första teve när han var tolv år och då var sändningen bara några timmar per dag. Han säger att tv-nyheterna inte var så seriösa i början och inte alls lika objektiva som de är idag. Det fanns inte heller några nyhetsreportrar.
Idag får vi reda på vilka nyheter som varit direkt när de hänt. När pappa var unga kunde det dröja flera dagar.
Det fanns färre jobb då med tanke på att man ännu inte hade insett hur stor den tekniska utvecklingen skulle växa. Idag har ett stort antal jobb med IT att göra. Så var det inte när pappa var ung. Idag jobbar han med det. Det hade han aldrig kunnat föreställa sig. Vem vet vad jag kommer jobba med när jag blir stor.

att vara ung på 60-talet

Av: Anton Haeffner
Att vara ung på 60-talet.
Min pappa heter Roger och är född 1952. Han växte upp i Solna.
När pappa var ung fanns det bara kommunala skolor. Efter nian gick han en så kallad fackskola vilket idag motsvarar ett tvåårigt gymnasium. Pappa tror att det procentuellt sett var fler som gick gymnasiet när han var ung. De flesta skolorna var på den tiden gamla, traditionella och slitna. Skolan pappa gick i var redan då gammal och idag har den blivit utsedd till en kulturbyggnad.
De olika linjerna som fanns att välja på, var väldigt lika dagens linjer. Några exempel är tekniklinjen, samhällsvetenskaplig linje och ekonomisk. Om man ville utbilda sig till något yrke direkt, gick man en så kallad yrkesskola. Där kunde man bland annat plugga till frisör, bilmekaniker, rörmokare eller elektriker.
Fritiden ägnade pappa delvis åt plugg. Annars brukade han åka skridskor väldigt ofta på vintern. Han var också med i sjöscouterna. Fritiden då var ganska lik fritiden idag, förutom att man inte spelade dator. Det fanns så kallade ungdomsgårdar där vissa ungdomar samlades. För övrigt anslöt sig många till olika idrottsföreningar. På loven brukade pappa åka till en stuga som hans familj köpt i Västerbotten. Där fiskade de och åkte längdskidor.
Alla hade inte bil när pappa växte upp. Till exempel var hans egen familj utan bil under vissa perioder. Eftersom mobiltelefonen inte var uppfunnen, var det lite svårare att hålla kontakt. Pappa säger att man mest strövade omkring och samlades på vissa platser.
När pappa var jätteliten lyssnade många på bland annat Elvis och Tommy Steel. Senare när han var tonåring lyssnade han och många andra på Beatles, Rolling Stones, The Who, Alice Cooper, Bee Gees, Beach Boys, Elvis och Chuck Berry.
En av de största händelserna som ägde rum när pappa var ung var Vietnamkriget. Han kommer ihåg att det ständigt rapporterades om kriget på nyheterna och radio.
Modet när pappa var tonåring var väldigt likt dagens mode. Märkeshysterin var dock inte lika stor och utbudet mycket mindre. Jeansen var lika vanliga som idag. Pappa säger.”Jeansen var ett lika vanligt plagg som idag”. Han säger också att man bar boots eller gymnastikskor på fötterna.
Efter att ha intervjuat pappa en eftermiddag fick jag intrycket av att pappas uppväxt var ganska lik hur den är för många idag. Visst, idag har datorer och mobiltelefoner en stor påverkan på vad och hur man gör saker och ting men tydligen klarade man sig väldigt bra ändå vilket han poängterade flera gånger. Min pappa säger att han var ganska lugn och lite blyg, så han var hemma mycket och umgicks med andra lugna. Han berättar att han inte började röra sig ute mycket förrän efter gymnasiet.

debattartikel

Anton Haeffner/Gandalf
Debattartikel
Abort: Ett foster utan medvetande är inget liv. Därför bor abort tillåtas.
Jag är för abort. Utförs aborten före fostret fått ett medvetande, alltså före det klassas som levande, är det inga konstigheter. Självklart ska man ha möjlighet att inte föda ett oönskat barn. Kanske var graviditeten oönskad. Jag menar, vem vill ha ett barn som man inte vill ha? Det är både jobbigt för föräldrarna men också för barnet. Det kan inte vara roligt att få reda på att ens föräldrar inte vill ha en. Ett annat starkt exempel som talar för abort är att en kvinna kan blivit gravid av en våldtäkt. Incest är ett annat exempel. Detta kan först leda till oönskad graviditet men också till ett funktionshindrat barn.
Argument mot abort är ofta religiösa men också moraliska. Inom många religioner anser man att abort samma som mord. Om det vore så, då är det också mord att slå ihjäl ett lik. Ett foster som inte fått ett medvetande varken hör, känner eller ser något. Därför påverkas det inte känslomässigt. Ett annat argument mot abort är att man först ska förhindra våldtäkt eller incest istället för att ta hand om konsekvenserna. Detta argument tycker jag är starkt men inte hållbart. Våldtäkter och incest kommer alltid ske. Det är oftast oplanerat och inte genomtänkt. Att riskera oönskade graviditeter för att istället ta hand om varför våldtäkterna sker är inte en risk värd att ta. Det går inte att helt och hållet radera alla våldtäkter och incester. Ett bra exempel på detta är från andra världskriget när ryssarna gick in i Tyskland och belägrade flera byar. När Tyskarna återtog sina byar hade ryssarna våldtagit alla kvinnor mellan 13 och 69 år. Fler av dessa kvinnor hade blivit slagna, förnedrade, sjuka och gravida. Det här scenariot har skett många gånger i historien och sker än i dag. Nu talar argumenten för abort sitt klara språk.

nyhetsartikel

Anton Haeffner
Dramatisk straffläggning i jämn semifinal
Anton Haeffner, tolv år med nummer 18 på ryggen kommer fri mot målvakten och det är knäpptyst i hallen. Spelarna i båsen är lika tysta som föräldrarna på läktaren. Det är straffläggning i semifinalen i Mariestadscupen och det är sista avgörande straffen. Anton är nu bara två meter från målvakten och han börjar sin fint.
På kvällen två dygn före semifinalen är Anton Haeffner och hans bror Oscar, fjorton år hemma på gårdsplanen och spelar bandy. De övar på nya finter. Oscar som spelar innebandy på fritiden lär Anton en ny fint. Han låtsas skjuta i vänstra krysset men istället lägger han den på backhand-sidan och sätter den i högra hörnet. Anton lägger den på minnet när han morgonen därpå åker iväg till Mariestad.
Till skillnad från brodern Oscar spelar Anton hockey. Hans lag heter Älta Tigers. Det går bra för Älta och de vinner alla sina matcher första dagen och efter en god natts sömn på ett vandrarhem i närheten, vaknar spelarna dagen därpå. Nu är det dags för semifinal. Som vanligt när det är cup eller turnering är man tvungen att gå upp tidigt för att äta frukost och värma upp. Sedan är det dags för match.
Det är en jämn match. Älta möter hemmalaget Mariestad. Efter full tid är resultatet 2-2.
Det blir straffläggning och Anton får lägga den tredje straffen för Älta. Varken de eller Mariestad sätter sina straffar tills det är Antons tur. Han kommer fri mot målvakten och det är knäpptyst i hallen. Han är nu bara två meter från målvakten och börjar sin fint. Anton låtsasskjuta mot vänstra i krysset men lägger pucken istället på backhand-sidan och lyfter. Pucken går i mål och Älta vinner. Hela laget rusar ut på isen och bildar en hög över Anton som blir matchhjälte.
Älta får spela final.

Anton haeffner
Vad är svenskhet?
Filmen handlade om vad som är typiskt svenskt och hur en svensk person är.
Det var många intervjuer där invandrare fick ge sitt intryck av Sverige och de jämförde också med sitt eget hemland. En sak som nästan alla nämnde var att vi har väldigt mycket regler för hur saker och ting ska vara. Vi ställer oss snabbt i en fin kö vid kassan och alla anpassar sig efter samhället. De intervjuade sa att demokratin i Sverige nästan gått till överdrift och att alla regler och lagar nästan blivit för mycket. Vi litar på staten och samhällets struktur och anpassar oss därefter. Ingen vågar ifrågasätta eller göra fel. Detta var i alla fall hur de intervjuade valde att förklara det. Jag håller med lite men inte helt och hållet. Ett bra exempel var dock när de förklarade att när vi ska bada utgår vi från termometern istället för vår egen känsla. Men som sagt, jag förstår vad som menas med filmen men den är samtidigt väldigt överdriven.

Första inöägget till bloggen

Vi har precis delats in i våra nya casegrupper. Tillsammans fick vi presentera tre saker vi är bra på, vilken situation som görr oss osäkra och vilka två drivkrafter vi har. Min casegrupp består av Jesper, Filip, Filip Ayhan, Oscar och jag. Alla är osäkra på att tala inför en grupp. Jag sa att jag är envis, målmedveten och bra på att åka skidor. Det är jag också. Sedan gick vi till Addis och såg en film om svenskhet. Alltså vad som är svenskt. Den Var bra. Efter det gick vi tillbaka till klassrummet för att börja blogga och nu skriver jag. Ses snart!!;)